Ökad upptäckt av våld

Offer för våldsbrott drabbas många gånger av allvarlig ohälsa samt förlust av arbete och inkomst. Det är en av anledningarna till att regeringen har gett Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Socialstyrelsen, Jämställdhetsmyndigheten och Nationella nätverket för samordningsförbund (NNS) i uppdrag att samverka i frågor om ökad upptäckt av våld i nära relationer. Denna utbildningssida är riktad till de medarbetare på Arbetsförmedlingen som vill fördjupa sin kunskap om ökad upptäckt av våld.

Stopphand stoppar knytnäve

Arbetsförmedlingens intervjuserie om ökad upptäckt av våld

Regeringen

Varför statliga myndigheter ska öka upptäckten av våld

Åsa Lindhagen, jämställdhetsminister

- Vi behöver bli bättre i samhället på att upptäcka våldsutsatta. Vi vet att vi har kvinnor i Sverige som utsätts för väldigt grovt våld och till och med mördas.

Arbetsförmedlingen

Att som arbetsförmedlare ställa rutinmässiga frågor om våld

Regina Sjöberg, arbetsförmedlare

- I början ställde vi bara frågor utifrån symtom/ diagnos som vi lärt oss känna igen hos våldsutsatta. Vi diskuterade i arbetslaget hur mycket arbetsförmågan påverkades. Vi upplevde att det var många och beslöt då att ställa frågan rutinmässigt för att få en bättre överblick över hur många personer det rörde sig om. Först då förstod vi hur stort det här var, att det är folkhälsoproblem.

Att som arbetsförmedlare samtala med förövare

Mikaela Wiksjö, arbetsförmedlare

- Om en arbetssökande börjar prata är det jätteviktigt att vi hänger på. Många gånger kan det vara så att personen ber om hjälp mellan raderna.

De som arbetar på uppdrag av Arbetsförmedlingen

Hur ska de som arbetar på uppdrag av Arbetsförmedlingen upptäcka våld?

Fadila Sadki, kvalificerad handläggare, Arbetsförmedlingen

- När Socialstyrelsen har gjort utredningar när en person skadats svårt eller avlidit på grund av våld från en nuvarande eller tidigare partner har de sett att många brottsoffer och även förövare har varit arbetslösa. Ibland har Arbetsförmedlingen varit den enda myndighetskontakten som brottsoffret haft.

Media

Att granska det dödliga våldet mot kvinnor och barn

Kerstin Weigl, journalist och författare

- När vi började granska mord som skett på kvinnor sedan 2000-talet var vår idé att få en djupare bild av vad som pågår. Några mord på kvinnor blir stort uppmärksammade, medan andra blir en notis med rubriken "familjetragedi" eller "lägenhetsbråk". Då - 2009 - var de 153 till antalet. Ingen hade tagit reda på det tidigare. Det var inte meningen att vi skulle fortsätta... men uppmärksamheten blev så stor att vi inte tyckte att vi bara kunde sluta.

Utdrag ur boken ”I händelse av min död” av Kerstin Weigl och Kristina Edblom.

Kerstin Weigl, journalist och författare

”Kvinnorna var 15 till 91 år och arbetade som kallskänka, advokat, lokalvårdare, lärare, väktare, kantor, psykolog, kontorist, läkare, kokerska, butiksbiträde, mekaniker, flygvärdinna, tågkontrollant. De flesta slogs ihjäl hemma: i köket, i badrummet, i vardagsrummet, på tröskeln, i trapphuset, på vinden.”

Stödlinjer

Kvinnofridslinjen och NCK

Åsa Witkowski, verksamhetschef, Nationellt centrum för kvinnofrid

- Kvinnofridslinjen är den nationella stödtelefon som startades 2007, och den är öppen dygnet runt årets alla dagar.

Välj att sluta – telefonlinje för våldsutövare

Ulf Calvert, operativt ansvarig för stödlinjen Välj att sluta

- Gruppen våldsutövare är inte homogen och många har egna svåra umbäranden från sin egen ursprungsfamilj.

Kvinnojourer

Kvinnojourer, UNIZON

Olga Persson, förbundsordförande, UNIZON

- På vår kvinnojour tar vi emot samtal och hjälper till i ett akutläge. En del flyttar in på natten. Vi hjälper också till och stöttar i vardagen. Det är inte ovanligt att en våldsutsatt har 8 - 10 olika myndighetskontakter.

Socialtjänsten

Socialtjänstens insatser till våldsutsatta och våldsutövar

Katarina Sköldulf & Rolf Ekvall, socialsekreterare, Relationsvåldscentrum i Stockholm

-Vi bedriver samtal både individuellt och i grupp. De inre blåmärkena är mycket svårare att läka än de yttre.

Orosanmälan för barn som misstänks fara illa

Johanna Nilsson, jurist, Socialstyrelsen

- Anmälningar är viktiga för att det så tidigt som möjligt ska komma till socialtjänstens kännedom att det finns ett barn som befinner sig i en utsatt situation. Socialtjänsten har till uppgift att stödja och skydda barn i dessa fall men för att socialtjänsten ska kunna ta sitt ansvar behöver den uppmärksammas på barn som andra känner oro för.

Hälso- och sjukvården

Trauma och PTSD. Hälso-och sjukvården

Anna Norlen, leg psykolog, leg psykoterapeut och verksamhetschef, Ericastiftelsen

- Hjärnan och centrala nervsystemet aktiveras starkt av våld. Vi får en stressreaktion som påverkar hela kroppen och som styrs från hjärnan. Sker det återkommande under längre tid kan det påverka alla livsområden. Psykisk hälsa, humör, sömn och aptit, inlärning, koncentration, självförtroende och sociala kontakter fungerar sämre.

Särskild utsatthet

Funktionsnedsättning och våld i nära relationer

Ann Jönsson, utredredningssekreterare Regeringskansliet

- Våld mot en funktionsnedsättning kan vara att ta undan rullatorn, hörapparaten, mobiltelefonen, men även att ge för mycket eller för lite medicin. Lämna en rörelsehindrad kvar i lyftanordningen. Köra en blind person i bil och släppa av personen utan att tala om var hen befinner sig.

Våldsutsatthet och missbruk

Maria Boustedt Hedvall, utredare, Socialstyrelsen

- Om våldet har blivit ”vardag” eller pågått under längre tid behöver den enskilde hjälp med att få insikt. Det ger också möjligheter för den enskilde att komma vidare i sin rehabilitering och bryta negativa mönster. Ökad upptäckt ger möjligheter att kunna stödja och hjälpa.

Nationella kompetensteamet som ska förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck

Sara Bäckström, jurist på Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen Östergötland

- Hedersrelaterat våld och förtryck innebär att människor, främst flickor och kvinnor men även pojkar och män, begränsas i sina liv och utsätts för påtryckningar och våld som syftar till att upprätthålla familjens kontroll över individen.

Sex mot ersättning, prostitution och människohandel

Sofie Lideck & Maria Dorrian, socialsekreterare, Mikamottagningen

- Vår målgrupp är ofta svårt traumatiserad. Det handlar om att få vård och stöd för att bearbeta sina trauman och ges andra förutsättningar för att kunna förändra sin livssituation.

Forskning om normaliseringsprocessen, våld mot husdjur och om våld i HBTQ-relationer

Carin Holmberg, sociolog

- Normaliseringsprocessen är ett begrepp som beskriver tre viktiga mekanismer som de flesta förövare använder för att bryta ner den våldsutsatta kvinnan: kontroll, isolering och växling värme - våld.

Rättsprocessen

Polisens arbete mot brott i nära relationer

Louise Sköldgård, polisinspektör

- Varje år anmäls drygt tio tusen fall av brott i nära relation. Åtta av tio anmälningar görs av kvinnor. Mörkertalet anses vara mycket stort- cirka 80 procent. Dessutom anmäls cirka två tusen fall av grov kvinnofridskränkning.

Målsägarbiträdes roll och rättsprocessen

Rebecca Lagh, advokat

- En rättegångsprocess är för många väldigt jobbig att gå igenom. Många är rädda för att bli trodda, men bara för att någon inte fälls behöver det inte betyda att det inte har hänt utan att det inte finns tillräckligt med bevisning.

Kriminalvårdens behandlingsprogram för våld i nära relationer

Ellinor Hallebro, programutbildare, Kriminalvården

- Målet med behandling är att klienten ska bli mer flexibel och mindre styrd av starka känslor och våldsdrivande tankar och ha mer verktyg i sin verktygslåda.

Skatteverket

Skyddade personuppgifter

Ingegerd Widell, verksamhetsutvecklare, Skatteverket

- Det är bra att skyddade personuppgifter finns, men synd att det behövs.

Socialstyrelsen

Skador - och dödsfallsutredningar. Socialstyrelsen

Carina Hällberg, utredare, Socialstyrelsen

- I vår senaste rapport från 2018 såg vi att alla av de 21 vuxna brottsoffren som varit utsatta för våld före de dödades hade haft kontakt med myndigheter, men inte i något fall hade någon av de involverade samhällsaktörerna ställt frågor om våld, varken på rutin eller på indikation.

Försäkringskassan

Försäkringskassans utvecklingsarbete om ökad upptäckt av våld

Petter Hammarbäck, verksamhetsutvecklare, Försäkringskassan

- Försäkringskassan har sedan 2015 haft lärarledda utbildningar inom området våld eftersom det finns en stark koppling mellan våld och ohälsa. Vi upptäcker många fall när vi rutinmässigt ställer frågor om våld. Och det kan vara viktigt för individens ärende, exempelvis inom förmånen underhållsstöd då den kan påverka den sökandes rätt till ersättning.

Kronofogden

Kronofogdens arbete mot ekonomiskt våld

Elisabeth Hultman, kommunikatör förebyggande verksamhet, Kronofogden

- Ekonomiskt våld är något som kan leda till långvarig skuldsättning. Vi på Kronofogden har därför en viktig roll i att synliggöra och uppmärksamma det ekonomiska våldet. Men vi arbetar även förebyggande för att mildra effekterna för de som utsätts.

Samverkan

NNS projekt Stoppa våldet

Catarina Örtengren, förbundschef Samordningsförbundet i Sundbyberg

Kjell Sjundemark, förbundschef Samordningsförbundet i Södertälje

- Samordningsförbunden samverkar med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunerna och hälso-och sjukvården. Stöttar och utbildar för att öka kunskapen om våld i nära relationer. Vi ställer frågor för att lotsa till rätt instans.

Handledning

Handledning

Hanna Olsson, terapeut och handledare

- Det är ingen som väljer en person som kommer att göra mig illa. Det börjar precis tvärtom. Med kärlek, passion, drömprins, härligt jag har äntligen träffat någon - men våldet förändrar dig.

Arbetsgivarperspektivet

Hantera våld i nära relationer som arbetsgivare

Åsa Frostfeldt, införandeledare, Arbetsförmedlingen.

- Enligt brottsförebyggande rådet (BRÅ) utsätts i snitt 7 procent av befolkningen av våld i nära relationer varje år. Och allt som har arbetspåverkan hos en medarbetare är relevant för en arbetsgivare att samtala om. Man kan jämföra det med missbruk av droger eller alkohol. Det är samma kropp och hjärna du använder på ditt arbete, som utsätts för fysiska och psykiska skador om du är utsatt för våld i nära relation.

Fler kunskapskällor om våld

Kunskapsguiden om våld i nära relationer
https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/vald-och-fortryck/vald-i-nara-relationer/

Kunskapsbanken – samlad kunskap för kvinnofrid
https://nck.uu.se/kunskapsbanken/

Jämställdhetsmyndigheten – mäns våld mot kvinnor
https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/mans-vald-mot-kvinnor

Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck
http://www.hedersfortryck.se/

Nationellt metodstöd mot prostitution och människohandel
https://www.nmtsverige.se/

Orosanmälan för barn som far illa
https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/barn-och-unga/barn-som-far-illa/

Polisen – brott i nära relation
https://polisen.se/utsatt-for-brott/olika-typer-av-brott/brott-i-nara-relation/

Brottsoffermyndigheten
https://www.brottsoffermyndigheten.se/

Arbetsförmedlingens hänvisningssida för arbetssökande utsatta för våld
https://arbetsformedlingen.se/om-oss/var-verksamhet/samarbeten/myndigheter-ska-bli-battre-pa-att-upptacka-valdet/lever-du-med-vald-i-en-nara-relation

Nationella Nätverket för samordningsförbunden
http://nnsfinsam.se/stoppavaldet.aspx

Podden – våld i nära relationer
https://poddtoppen.se/podcast/1435072316/vald-i-nara-relationer

Aftonbladets granskning av dödligt våld
https://dodadekvinnor.story.aftonbladet.se